En deppad morgon

Vaknade man å va lite depp imorse då... Av olika skäl, men nog mest för att jag börjar fatta att mamma verkligen e sjuk... :/ nu kan man se att cellgifterna börjar ta för hon har börjat tappa hår, hon e helt sjukt mager! Om man tycker hon e mager me kläderna på så ska man se henne utan kläder... Det e bara skinn å ben!!! När hon stod på trappan i ljuset så såg man hur blek hon va, nästan som ett lik... Min mamma liksom... Känns konstigt att bara för ett år sen så var hon samma gamla vanliga mamma... Jag kan inte ens tänka på det utan å gråta :'(

De två personerna som betyder mest för mig å som alltid kommer att betyda mest för mig - min mamma å pappa (Lägg märke till att det har gått 19 år mellan de två korten!): 
   Jag å mamma på min student 2007. Det här va innan hon blev sjuk. Första bilden på oss två då vi båda ler å verkligen e glada! <3
 Jag å pappa på mitt bebiskort i tidningen. Pappa ler iaf å jag... Ja, jag sov har mamma berättat. Jag saknar dig som FAN pappa! (.R.I.P. 6 mars, 2000) <3



Jag hoppas att jag rycker upp mig lite längre fram på dagen för ska snart träffa my two girls å shoppa å sen gå ut å självklart ha kul!!! :D

Förresten måste skänka en liten tanke till min bäbbe:
Sist vi skulle gå ut å jag va deppad så la jag mitt huvud mot din axel å du typ höll om mitt huvud... Jag vet inte varför, men det gjorde mig varm inombords. Jag vet att vi kanske inte har umgåtts så mycket eller pratat så mycket, men jag vill ändra på det! För du ska veta att no matter what så kommer jag alltid finnas där för dig!
Love ya, mamsens bebis!

Kommentarer
Postat av: Elin

Du är så värd att få ha det bra.. Du har ju inte haft det så jäkla lätt.. Önskar att Siv blir bra! Å Att hon slipper dessa jäkla behandlingarna..

Tänker på Er ofta!

Kramar

2008-08-09 @ 12:05:40
URL: http://elinhejdenberg.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0