Thanks for the memories

Shit asså... Idag e det tredje dagen på raken som jag bloggar :P rekord helt klart!

Idag hälsade även en tjej på mig å jag har liksom inte sett henne på flera år :S det weirda i det hela e att hon faktiskt hälsa... Hon e av den lite mer bitchiga typen men visst, alla har väl sina trevliga stunder :) när vi hälsade på varandra kom jag å tänka på lite barndomsminnen. När jag sen träffade två av mammas före detta dagbarn å fick världens största kram av båda två på en gång (TACK! Den värmde kan jag säga!) så kom jag att tänka på alla gamla goda minnen...

Bland annat på en kille som jag va stört kär i å som jag faktiskt va ihop me för ett ANTAL år sen (den första jag kysste ^^). Han e ett år yngre än mig å jag hälsar ännu på honom när jag möter han. Det sjuka e att han idag e pappa! Helt weird... Han å jag har många minnen ihop så som vi lekte i min lilla lekstuga! :D
Jag kom även å tänka på en annan kille (som jag oxå va kär i å som jag har kysst :P vi var dock aldirg ihop för han skulle bli bonde å jag ville inte bli en "bondkärring" ^^). Jag har hört många som har berättat att vi grälade som syskon men höll ihop i vått å torrt när det väl gällde, asså när nån skällde på oss :P speciellt två historier som jag inte minns men som jag har hört MÅNGA berätta MÅNGA gånger e om när vi va små å han hade trampat i hönsskit å la foten rakt i mitt ansikte å jag hade blivit ursinnig -.- vilket e förståeligt! Sen en lite mer gullig historia om när jag cykla omkull me min lilla trehjuling å alla stenar som jag hade plockat ramlade av. Då kom han springande å hjälpte mig upp, borstade av mig å plockade upp alla stenarna åt mig. Haha... Vilka tider! ^^ Jag kan säga hur många minnen som helst som jag har me han... Men dem kan vi inte ta idag för då blir bloggen för lång! ;P
Sen på alla småttingar som mamma har haft å som man sen har fått sett växa upp - vilket e en helt otrolig känsla! En liten som knappt kunde prata å bara kröp omkring på golvet å som idag nästan e längre än en själv! Tänk att jag har del i deras uppväxt att göra :) helt otroligt...

Jag tror att orsaken till att jag har så bra å många barndomsminnen e nog för att mamma var dagmamma. Ända sen jag var ca ett halvår så har jag haft lekkamrater runt omkring mig. Så det var aldrig tomt hemma å det fanns alltid någe å göra å alltid någon å leka me.
Visst, ibland tänkte jag ju "jävla småglin" som tog MIN mamma. Å sure, det va inte alltid roligt att inte kunna komma hem å se en film ifred eller att mamma aldrig hade tid att lyssna på bara mig å så.. Å jag kan även erkänna att många gånger ville jag hellre gå på dagis eller fritis. Men ändå... Alla dagbarn som nånsin har gått vid mamma å som jag kommer ihåg å har minnen me kommer för alltid att ha en del av mitt hjärta. Tyvärr har jag inte den kontakten me alla som man hade önskat att man hade, men de kommer alltid finnas i mitt minne å i mitt hjärta! Forever and ever! <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0