Heartbreak

Mina bröder har tydligen börjat planera inför mitt nederlag. Me andra ord: inför den dagen då jag står där å säger att jag inte har råd att behålla huset. Men det dom inte fattar det e att om jag förlorar huset, så har jag förlorat allt. Å då vägrar jag att leva en enda jävla minut till på denna jord!

Om jag inte hittar ett jobb snart så kan jag glömma körkort, internet, el å telefon. För det e va jag e beredd å offra för att få behålla huset. Så snälla, ni som läser det är, har ni tips på jobb så säg till mig! Snälla..!

                                

*If I lose it, I have lost everything... *
<3



Skräckfilmen utspelar sig i Kaljungs!

Jag e såååå hungrig!!! Men jag tänker fan inte äta någe! Kommer inte klara av det... Å vill ni veta orsaken så fortsätt att läsa!

Jag tänkte att jag skulle kasta lite gammal kattmat som låg på en skål. Så jag tog skålen å en gaffel som jag tänkte skrapa av det me. Å vet ni va jag ser när jag börjar peta i kattmaten me gaffeln?! JO, larver!!! Ni vet sånna där som man typ bara ser i skräckfilmer å som kryper ur döda människors ögon å så? Sånna fanns i MITT hus! Många dessutom! Jag kan ärligt säga att jag kastade både skålen å gaffeln å ut me soppåsen fort som FAN!

Så jag kommer inte klara av att äta på ett bra tag! Synd bara att min mage inte fattar det....

ÄCKLAD!

Hyllning till Eddie!

Två av mammas gamla dagbarn ligger mig varmt om hjärtat. Ett syskonpar som jag umgåtts mycket me under åren. Idag vill jag göra ett litet inlägg till Eddie, hans om e lillebror av dom två.

Första gången jag höll i Eddie var han inte mer än några veckor, hans mamma skulle gå iväg me min mamma en liten sväng. Så hon lägger den lilla lilla lilla bebisen i min famn å jag stelnar till. Tänk om han skulle börja gråta? Tänk om jag skulle tappa han? Hur kunde nån va så söt? Men det gick bra å jag fortsatte så klart att hålla han i min famn även när hans mamma kom tebax in! ;P
När han blev lite äldre börja Eddie som dagbarn hos min mamma å åren gick. Va även barnvakt för han å hans storasyster ibland.

Eddie e utan tvekan den första lilla killen som jag har sett växa upp, haft stora gräl me (envis e han!) å som jag har haft mysiga lekstunder me! Att ha han sovandes på min arm efter att vi läst saga ser jag som en ära!

Så här kommer några fina bilder som ger mig gåshud längs hela kroppen, tårar i ögonen å varma härliga minnen!:

   


RSS 2.0