1:a advent
Idag är det första advent. Överallt är det julfint och upplyst i alla fönster. Folk har satt ut belysning i trädgården - allt ifrån tomtar och snögubbar till några glödlampor. Affärerna är fulla med tomtar och julgranar som sjunger. Vi springer på julbord när vi får chansen. Julmarknaderna har börjat för fullt. Jag var till och med på två stycken igår, Bläse och Tingstäde. Och visst, det är verkligen super mysigt med tomtar överallt, julmusik i högtalarna och stjärnor som lyser upp. Men är det inte lite för tidigt?
Vi startar med julpynt i affären ibland redan innan Alla Helgon. Det gör den tråkiga hösten färggladare och mycket gladare. Vi köper för fullt för det muntrar upp oss i vår höstdepp och det sätter igång vår julkänsla.
Vi går på julbord när vi får chansen och smockar i oss all den otroligt goda maten. Efteråt ligger vi på soffan och klagar över att vi inte skulle ha ätit upp den där sista lilla prinskorven eller druckit den där extra flaskan med julmust.
Vi fyller våra fönster med stjärnor, tomtar, glitter och krimskrams. Vi sätter på julmusiken och längtar efter snön. Vissa tar även in granen redan nu. Vi njuter av den underbara stämningen som automatiskt kommer av julpyntet.
MEN...
Så fort julen är slut, det nya året har börjat och trettondag Knut knackar på så åker granen ut. Vi krafsar ner julpyntet i sina lådor och upp på vinden. Vi är så trötta på julskinkan att vi åker till första bästa snabbmatsställe bara för att få någon ny smak på tungan. Vi vill inte ens höra ett ord av "Bjällerklang" igen. Och snön är vi så trötta på att vi bokar första bästa resa till ett varmt och soligt land.
VARFÖR?
Varför har vi så bråttom med att ta fram allting när vi ändå bara kastar ut allting så fort julen är "slut"? Då är det ju bara självklart att vi tröttnar på allting så fort!
HEMMA OSS MIG
Jag har börjat pyttelite med julklappar, att köpa julpynt och att städa. Jag tänker inte ta fram något julpynt eller ljusstakar förrän efter Lucia minst. Jag vägrar falla för grupptrycket och jag tycker om att ha min gran kvar tills den börjar barra rejält. Varför kasta ut en fin grön gran? Det är i början av året, januari, februari, som jag känner att jag mest behöver allt det ljusa och färgglada. Det är ju oftast då som snön börjar smälta och allt är grått, trisst och vått. Regnigt skulle man också kunna kalla det! Det är då jag vill känna känslan av glädje och kärlek. Det är då som jag kan bli depprimerad.
Och det heter ju faktiskt "och julen varar ända fram till påska". Eller hur?
Vi startar med julpynt i affären ibland redan innan Alla Helgon. Det gör den tråkiga hösten färggladare och mycket gladare. Vi köper för fullt för det muntrar upp oss i vår höstdepp och det sätter igång vår julkänsla.
Vi går på julbord när vi får chansen och smockar i oss all den otroligt goda maten. Efteråt ligger vi på soffan och klagar över att vi inte skulle ha ätit upp den där sista lilla prinskorven eller druckit den där extra flaskan med julmust.
Vi fyller våra fönster med stjärnor, tomtar, glitter och krimskrams. Vi sätter på julmusiken och längtar efter snön. Vissa tar även in granen redan nu. Vi njuter av den underbara stämningen som automatiskt kommer av julpyntet.
MEN...
Så fort julen är slut, det nya året har börjat och trettondag Knut knackar på så åker granen ut. Vi krafsar ner julpyntet i sina lådor och upp på vinden. Vi är så trötta på julskinkan att vi åker till första bästa snabbmatsställe bara för att få någon ny smak på tungan. Vi vill inte ens höra ett ord av "Bjällerklang" igen. Och snön är vi så trötta på att vi bokar första bästa resa till ett varmt och soligt land.
VARFÖR?
Varför har vi så bråttom med att ta fram allting när vi ändå bara kastar ut allting så fort julen är "slut"? Då är det ju bara självklart att vi tröttnar på allting så fort!
HEMMA OSS MIG
Jag har börjat pyttelite med julklappar, att köpa julpynt och att städa. Jag tänker inte ta fram något julpynt eller ljusstakar förrän efter Lucia minst. Jag vägrar falla för grupptrycket och jag tycker om att ha min gran kvar tills den börjar barra rejält. Varför kasta ut en fin grön gran? Det är i början av året, januari, februari, som jag känner att jag mest behöver allt det ljusa och färgglada. Det är ju oftast då som snön börjar smälta och allt är grått, trisst och vått. Regnigt skulle man också kunna kalla det! Det är då jag vill känna känslan av glädje och kärlek. Det är då som jag kan bli depprimerad.
Och det heter ju faktiskt "och julen varar ända fram till påska". Eller hur?
Kommentarer
Trackback
