Tvätta, tvätta hela dagen. Å så lite disk... Det tycker jag e pest!
Igår tvätta jag för första gången nånsin... Men det blev rent å har samma storlek å färg som innan så antar att det gick rätt bra :P tvätta rött/rosa idag.. Har inte sett på det ännu men hoppas det gick bra oxå!
Ska bara lära mig å diska nu... :/ okej okej då, jag kan diska det e inte det... Grejen e att det e så jävla tråkigt bara! xD
Igår bröt jag ihop lite efter att ha sett mammas glasögon... Jag vet inte va som hände... Jag bara sparka i väggen å sen sjänk ner på golvet å bara grät. Sen såg jag på dom igen, svalde, reste mig upp, torkade tårarna, stängde dörren å gick å gjorde någe annat. Jag har ett sånt konstigt humör... Antar att det e nu jag bearbetar sorgen. Ingen aning, va inte så här när pappa dog iaf. Men då hade jag ju ändå mamma...
Önska mig lycka till me tvätten å disken! :)
hu Sara ,, kan inte i in vildaste fantasi förstå va du går igenom, alla dina känslor. Men det är helt ok att vara arg ledsen och helt förtvivlad. Ens mamma är alltid och kommer alltid vara väldigt speciell för oss barn. Skickar här en stärkande kram och hoppas den gör lite nytta..
Förresten, duktig du är som kunde tvätta utan att förmiska eller blanda tvätten :P Siv är stolt över dej!!!!
Ja, det va tur att du inte gjorde kläderna mindre å i någon konstig färg..:)
Det är tufft att klara allt själv när man är ung, å gått igenom så mycket som du gjort. Se till att be om hjälp lite då å då..å kom ihåg att ta hand om dig! KRAMAR
