Förvirrad
Vart e mamma när jag verkligen behöver prata me henne? Skulle kunna ge allt för att få kunna ge mamma en kram nu å bara ligga i hennes famn å gråta tills det inte finns några tårar kvar... Höra henne säga att det e en skit sak att gråta över å att det bara e att glömma å gå vidare. För att jag sen ska säga att hon fattar noll å vi inte leker på 1800-talet längre å sen gråta ännu mer i hennes famn. Å sen när alla tårarna e borta, kunna få va samma gamla vanliga Sara igen...
Jag önskar att jag hade ett lexikon där jag bara kunde slå upp svaren på alla frågor som jag har... T.ex: Borde jag ångra mig? Va det ett misstag? Kommer allt bara bli jobbigt pinsamt nu? Fan, känns som om jag inte vet någonting!!!
Man kan ju hoppas att jag har fått lite livserfarenhet av allt det här iaf. Jag vet va jag ska undvika i framtiden å jag vet va jag ska lyssna på å lita på av hjärtat, huvudet å magen... Fast egentligen, spelar det någon roll om jag har fått livserfarenhet eller inte? Det e nu det gör ont, inte längre fram i livet!
Å varför e jag arg? Man känner å gör som man gör pga egna orsaker... Jag borde känna mig stolt. Drömmar å fantasier som jag har haft sååå länge blev verkliga. Å blev jag besviken? Nä, det blev jag inte. Fortsättningen kanske inte blev som jag hade tänkt mig... Men allt annat va exakt.
Men just nu gör det ont så in i helvete å jag önskar verkligen att mamma va här... </3
Kommentarer
Postat av: maken
Jag önskar att jag hade ett lexikon där jag bara kunde slå upp svaren på alla frågor som jag har... T.ex: Borde jag ångra mig? Va det ett misstag? Kommer allt bara bli jobbigt pinsamt nu? Fan, känns som om jag inte vet någonting!!!
Man kan ju hoppas att jag har fått lite livserfarenhet av allt det här iaf. Jag vet va jag ska undvika i framtiden å jag vet va jag ska lyssna på å lita på av hjärtat, huvudet å magen... Fast egentligen, spelar det någon roll om jag har fått livserfarenhet eller inte? Det e nu det gör ont, inte längre fram i livet!
Å varför e jag arg? Man känner å gör som man gör pga egna orsaker... Jag borde känna mig stolt. Drömmar å fantasier som jag har haft sååå länge blev verkliga. Å blev jag besviken? Nä, det blev jag inte. Fortsättningen kanske inte blev som jag hade tänkt mig... Men allt annat va exakt.
Men just nu gör det ont så in i helvete å jag önskar verkligen att mamma va här... </3
åh hjärtat, jag vet inte om jag kan säga något annat för att få dig att må bättre än: jag älskar dig och stöttar dig i alla lägen, i mina ögon är du ALLTID bäst!!! ♥
Trackback
