Dag 21 – Ett annat ögonblick.

Jag satt och funderade igår på sist jag pratade i telefon med min mosta. Hon sa att hon och min morbror trodde på mig och hoppades på mig att allt skulle gå bra med huset och att dom skulle hjälpa mig så mycket som dom kunde. Jag höll på att tappa telefonen. Dom som inte alls verkar ha trott på mig särskilt mycket liksom.. Nu verkar allt ha vänt och dom är två av mina största fans. Jag vet att jag borde va glad, men jag kan ändå inte låta bli att va chockad.
Det är detta ögonblick som jag vill skriva om. När du är säker på att de flesta i din släkt bara väntar på att du ska misslyckas. Men rätt som det är så visar det sig att dom tror på dig. Önskar dig det bästa. Håller tummarna för dig.
Du är lika bra som om du skulle va någon av dina bröder. Du är värdefull. Dom vill att just DU ska klara det...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0