My new life...

Idag var jag och såg en musikal där ena brorsbarnet var med. K kom och hämtade mig och sen skjutsade han hem mig. Det var trevligt och roligt att se brorsdottern uppträda. Men inget mer än det och jag ville hela tiden bara bort därifrån. K är så otroligt dryg och kort mot mig, och det är nästan omöjligt att få ett leende eller höra ett snällt ord från honom. Han säger att han ska ge mig en födelsedagspresent, men det kommer ingen.. Han hittar bara fel på mig och även om jag gör mitt bästa och verkligen försöker att få honom stolt över mig så misslyckas jag. Jag passar liksom inte in i hans "perfekt" liv. Men så fort hans sambos familj kommer så är han ängeln själv. Vad gör jag för fel?
Jag vet att jag inte är någon snobb, jag kommer alltid att ha dammtussar i hörnen, jag älskar katter, jag vägrar att ha det helt stilrent och jag är sämst på att veta vad som matchar. But that's me!
Men ska jag verkligen behöva ändra mig för att min egen storebror ska kunna acceptera mig?
Nej.. Då får han hellre va utan mig i sitt liv, oavsett hur mycket det än krossar mitt hjärta...

Tyvärr.