Dans, dans å åter dans!
Gick till dansen ikväll. Fan va halt det va å fan va mycket det va å konka på! Men jag kom fram iaf å fick motion på köpet :) meeeen!, att gå till dansen va inte det värsta... Det värsta va att jag låste in mig själv i Korsbygården å det gick inte å öppna dörren varken utifrån eller inifrån.. Fråga mig inte hur det gick till! Men fast var jag! Ända tills en liten tjejs pappa klättrade in genom fönstret å gav dörren en ordentlig puff å den öppnade sig på någe magiskt vis... Jävla dörr asså! :(
Näst, sista övningen innan avslutningen va det oxå... Ser faktiskt fram emot julavslutningen me vår dans! :) liksom vår discodans e grymt häftig, men svår! Vi ska ta lite gamla goda danser å visa upp. Å sen Nicos å min lilla överraskning i Luciatåget... Oslagbart! ;) jag säger bara det... Dans e livet! Så en viss person kan ta sig nånstans som undrade om jag inte hade växt ifrån dansen vid det här laget... Nej du, har man dansat i snart 13 år så klarar man lätt 13 år till om kroppen orkar me det! :)
Jag som en gammal tomtemor förra julavslutningen! Sydde faktist min lilla "klänning" alldeles själv! :) eller lilla å lilla... Tyget va så stelt att det blev mer som ett stort tält! xD men en gammal tomtemor ska väl va lite pösig å rund? :P
Dikten!
Jag, min tönt, hitta ju den direkt efter jag stängt av datan.. Aja, här kommer den. Jag vet inte om du har fått läsa den innan, men det e typ som en dagbok/dikt men ändå inte.. Jag skrev det den 1 januari 2007, asså när vi ännu gick på gymnasiet. Jag vet inte riktigt varför det blev som det blev då men iaf. (Byter ut namnen, annars blir det för personligt!)
~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Tankar till B ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
De flesta av mina kompisar säger att jag är lätt att prata med och att jag är en bra lyssnare. Jag har även fått höra att jag är en bra kompis. Men jag vet inte om jag tror på det där längre...
Jag har svikit en av mina allra bästa vänner och jag vet inte om jag kan bli förlåten. Och även om jag skulle bli förlåten så vet jag inte om jag skulle kunna förlåta mig själv. För hur bra känns det efter att ens bästa vän har tappat förtroendet för en? Tro mig, det känns inte alls bra...
Det var jag som lovade B att jag skulle prata med PC om att hon kände sig utanför...
Det var jag som lovade B att jag skulle se till att få in henne mer i gänget...
Det var jag som lovade B att jag skulle hjälpa henne att få bättre kontakt med dem andra...
Det var jag som lovade B att jag skulle säga till om PC, PB och jag skulle gå ut någon gång...
Jag bröt varje löfte och nu i efterhand så vet jag inte ens om jag försökte... Eller jag kanske försökte, men det var inte tillräckligt, långt ifrån tillräckligt!
Två personer hjälpte mig ur mobbningen på högstadiet och B var en av dem, alltså står jag i skuld till henne. Nu har jag svikit henne och kan bara hoppas på att allt blir någorlund vanligt igen och försöka få en ny chans. Och den här gången ska jag verkligen ta den också!
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Jag tycker slutet på det hela passar rätt bra in på situationen...
Nu ska jag bara ta mod till mig å reda upp det hela. Jag vet inte vem det e egentligen som "borde" ta första steget, men jag tänker ta det iaf...
Tebax
Börjar tröttna lite på å va datnörd, känns bättre å göra andra saker istället... Typ som...eeh... jag vet inte, men någe annat iaf! :P
Jag hade en dikt jag skulle lägga in här som e till en viss person... Men nu hittar jag inte blocket som jag skrev den i... Så tills dess får jag va tyst här inne, för det e enda sättet för mig å förklara mig utan å bli arg... <3
BLÄÄÄ!
Asså jag säger bara en sak....
...alla nykära....
....ni äcklar mig!
Förlåt, men det e min blogg å jag måste säga va jag känner....
Ta det lugnt mina nykära vänner, jag e bara i en fas för tillfället..
Så se upp me att snacka för gulligt om er älskling me mig...
Risken e hög att jag spyr.........
Never give up?
Vissa personer föds me en guldsked i munnen å lever hela livet me att glida runt på ett bananskal. De möts aldrig av några komplikationer å att upptäcka att favorittröjan missfärgats i tvätten e deras största fasa. Sen finns det dom som verkligen vill någe å kämpar för livet för att kunna klara det. Men det enda som dom får tebax e skit... Å om man aldrig får någe som ger en drivkraft så ger man till slut upp! Svårare än så e det inte...
Jag har en dröm som jag verkligen, verkligen, VERKLIGEN vill uppfylla...! Men det e ytterst få som tror på mig. Inte ens min mamma tror att jag kommer klara det... Men om det har å göra me att hon e rädd för att förlora mig, för att se mig misslyckas eller bara e gammalmodig vet jag inte... Men snälla, tro på mig! Jag vet ju att jag kommer klara det om jag bara ger mig fan på det! Tyvärr, så kan jag inte ge mig fan på det eftersom att så många tror att jag kommer att misslyckas...
Ska snart gå till dansen, 3 km, i kolsvart mörker... Jag e grymt mörkrädd å jag ska gå alldeles själv...
Första steget i mitt nya liv!
En helg i Stockholm
Att försöka beskriva hela helgen e omöjlig... Men man fick lätt minnen för livet! <3
Jag kan erkänna att det fanns stunder som jag längtade hem... Men när jag väl kommit hem så ville jag bara bort... :/ det e andra gången jag känner på efter att ha varit ute å rest...
Det finns även vissa saker jag ångrar... Men men, det e lätt å vara efterklok eller hur? Å jag tror ju på ödet så får lita på det...
Stockholm imorn!
Tyvärr e näsan ännu svullen å röd :( men inte lika mycket som igår... TUR!!! Annars vet jag inte va jag hade gjort... :S
Ska sova hos Ylva ikväll då så vi slipper gå upp så tidigt imorn. Vi i trion hade tänkt å ha en liten "fixa-i-ordning-oss - kväll" ikväll :P ni vet, raka benen, färga hår å så :P å jag ska testa å vaxa benen för första gången.....! HJÄLP! xD
Men va gör man inte för en helg i Stockholm? ;D
(Se upp alla snobbiga 08:or....)
En ny smart idé av en nockad jag...
Jag blev nocka idag på dansen... Känner att det gör jävligt ont i näsan nu när man sitter ner å slappnar av... :( å eftersom att det inte börja blöda så kommer det ju att bli en svullnad istället... Jippi......... Jag som e i Stockholm om mindre än två dagar. :/
.P.S.
Jag tror jag börjar bli lite smått...smått... Äsch skit samma!
.D.S.
Eeeh... What? Jag? Nä!
Men enligt henne så spelar inte det nån roll för jag äter knappt om dagarna enligt henne. Men det finns någe som kallas "inte hungrig"... Jag äter när jag e hungrig å jag spyr fan inte upp någe!
Då e man väl inte anorektiker eller på god väg å bli?
Eller?
Ett väldigt kort litet blogginlägg...
Marika å Emma (Pussycat å Bäbben) jag älskar er! <3
Jag vet inte varför jag vill lägga in det som blogginlägg... Bara kände för det! Ni e bäst!
En sån där portfölj kvinna fast utan portföljen...
Det e va jag vill bli... En sån där portfölj kvinna fast utan portföljen. En som organiserar fester, stora möten, mm. Som har en handdator, snygga kläder å pratar i telefon dygnet runt. Kanske personlig assistent för någon kändis eller någe eller en organisatör... Hmm. Vet inte va sånt heter, men tufft hade det vart! :)
Va på Halloween fest igår ju å det va helt okej faktiskt! :) läskigt dock! xD men men, det va väl det som va meningen :P jag va utklädd till vampyr, mohahahah! :D har tyvärr inte kunnat lägga in alla bilder på datan så har bara en bild på mig som togs me mobilen. As kass bild dock! xD å me en sminkspegel i bakgrunden så ser det ut som om jag har ett Musse Pigg öra :P haha.
.P.S.
Hårfärgs spray e ROLIGT! :D
.D.S.
