Brev till mamma å pappa
Jag saknar er så mycket...
Jag saknar dig pappa för att jag aldrig fick chansen att ta farväl... Det finns så mycket du ännu skulle uppleva!
Jag saknar dig mamma för att vi aldrig hann uppleva allt vi pratade om... Ölandsresan, släktforskningen, vår kyrkresa å svamp- å bär resan...
Det finns så många barn som inte uppskattar sina föräldrar å dom får ändå ha kvar dom...
Å det finns så många föräldrar som inte uppskattar sina barn å dom får ännu va me dom...
Vi vill vara me varandra å vi hade gjort allt för att få va det,
men för vi får det inte...
Livet e orättvist å det e delen jag verkligen hatar me det!
Kan inte fatta att jag snart har bott i huset i ett år helt själv...
Har gjort så mycket jag sa att jag aldrig skulle göra,
å jag klarade det mamma å pappa.
Jag klarade det!
Om nån kunde verkligen lova att jag fick komma till er, sova i er famn å aldrig nånsin behöva låta er gå igen,
så hade jag tagit mitt liv.
På direkten.
Men ingen kan lova mig det...
Å jag vet att ni hade blivit galna på mig då...
Speciellt du, mamma.
När A tog sitt liv så lovade vi varandra att aldrig göra det.
Men du lovade oxå att du inte skulle dö förrän du va minst 100 år.
Du ljög.
Å du lovade att pappa inte skulle ta dig ifrån mig.
Du ljög.
Jag vet inte varför du gjorde det,
kanske saknade ni varandra för mycket...
Men jag saknar er oxå!
Faktiskt!
Så mycket att det verkligen gör ont...
Så ont...
Men jag ska inte dö mamma.
Inte förrän jag har upplevt det som e meningen att jag ska.
Då ska jag dö me ett leende på läpparna för att jag vet att jag kommer komma till er...
Jag hoppas ni väntar på mig...
Jag älskar er så mycket,
ni har gjort mig till den jag e idag!
Å jag hoppas ni e stolta...
För nästan varje dag får jag höra att jag likna er,
antingen på utseendet eller på personligheten.
Å det glädjer mig mer än alla julklappar å födelsedagspresenter i världen!
Vi ses i himlen, mamma å pappa.
Jag saknar er så mycket...
Pussar å Kramar
Eran dotter
Sara 
ALLT SUGER!
I torsdags så slog jag mig på bussen å det slutade me att jag besökte akuten igår. Det visade sig va en lätt hjärnskakning å en svulnad/"blåmärke" bakom ögonen. Så att jag knappt kan äta, har konstant huvudvärk oavsett hur starka värktabletter jag tar å e yr typ hela tiden e tydligen normalt då...
Allt detta gjorde att jag inte kunde göra ett prov på datan eller lämna in två uppsatser senast fredag. Så nu ligger jag efter det å vågar inte ens tänka på va lärarna kommer säga...
Å dessutom har mitt SIM-kort gått sönder typ å mobilen krånglar så att nå mig på mobilen kan man glömma... Å även om jag lämnar in den så kommer det ändå ta några veckor innan jag har mobil igen...
Låt blixten slå ner i mig direkt väl?!?!
Jag går å gråter ihjäl mig nu.............
Gud vill lära dig någe?
Om Gud vill hjälpa oss genom att låta någe hemskt hända så e han ganska korkad... Sorry alla religösa, men det borde han va. Han borde veta att me hemskt följer hemskt.
Å va vill han lära mig genom att låta mamma å pappa dö? Att jag för alltid ska ha ett brustet hjärta å klara mig me en inkomst på 0 kr? HALLÅ?! Korkat!
Så nej, Gud kan inte lära någon någe genom att låta någe hemskt hända.
Vill du säga emot mig, så varsågod.......
Dagen innan...
Kan inte beskriva hur kul det ska bli! Men jag kan inte heller beskriva hur otroligt NERVÖS jag e...! :/
Men det e inte det jag vill skriva om egentligen... Utan jag vill skriva en liten rad till en person som idag sa till mig att den hade blivit rädd när personen läst min blogg. Du vet vem du e så här kommer det:
Du behöver inte bli rädd eller va orolig för mig! För så länge jag har underbara människor att komma hem till, som du å din familj, så kommer jag klara mig alldeles underbart! Ni e bäst! <3
Vi höres å synes efter England!
Puss å Kram!
Resfeber!
Men det e sjukt spännande! Liksom det längsta jag har varit iväg e Danmark... :S en sak till osm ska bli spännande e att jag ska åka Gotlandsbåten helt själv för första gången! :P haha! xD
Snart kommer jag :)
Heartbreak
Mina bröder har tydligen börjat planera inför mitt nederlag. Me andra ord: inför den dagen då jag står där å säger att jag inte har råd att behålla huset. Men det dom inte fattar det e att om jag förlorar huset, så har jag förlorat allt. Å då vägrar jag att leva en enda jävla minut till på denna jord!
Om jag inte hittar ett jobb snart så kan jag glömma körkort, internet, el å telefon. För det e va jag e beredd å offra för att få behålla huset. Så snälla, ni som läser det är, har ni tips på jobb så säg till mig! Snälla..!
*If I lose it, I have lost everything... *
<3
Skräckfilmen utspelar sig i Kaljungs!
Jag e såååå hungrig!!! Men jag tänker fan inte äta någe! Kommer inte klara av det... Å vill ni veta orsaken så fortsätt att läsa!
Jag tänkte att jag skulle kasta lite gammal kattmat som låg på en skål. Så jag tog skålen å en gaffel som jag tänkte skrapa av det me. Å vet ni va jag ser när jag börjar peta i kattmaten me gaffeln?! JO, larver!!! Ni vet sånna där som man typ bara ser i skräckfilmer å som kryper ur döda människors ögon å så? Sånna fanns i MITT hus! Många dessutom! Jag kan ärligt säga att jag kastade både skålen å gaffeln å ut me soppåsen fort som FAN!
Så jag kommer inte klara av att äta på ett bra tag! Synd bara att min mage inte fattar det....
ÄCKLAD!
Hyllning till Eddie!
Två av mammas gamla dagbarn ligger mig varmt om hjärtat. Ett syskonpar som jag umgåtts mycket me under åren. Idag vill jag göra ett litet inlägg till Eddie, hans om e lillebror av dom två.
Första gången jag höll i Eddie var han inte mer än några veckor, hans mamma skulle gå iväg me min mamma en liten sväng. Så hon lägger den lilla lilla lilla bebisen i min famn å jag stelnar till. Tänk om han skulle börja gråta? Tänk om jag skulle tappa han? Hur kunde nån va så söt? Men det gick bra å jag fortsatte så klart att hålla han i min famn även när hans mamma kom tebax in! ;P
När han blev lite äldre börja Eddie som dagbarn hos min mamma å åren gick. Va även barnvakt för han å hans storasyster ibland.
Eddie e utan tvekan den första lilla killen som jag har sett växa upp, haft stora gräl me (envis e han!) å som jag har haft mysiga lekstunder me! Att ha han sovandes på min arm efter att vi läst saga ser jag som en ära!
Så här kommer några fina bilder som ger mig gåshud längs hela kroppen, tårar i ögonen å varma härliga minnen!:
Från botten till toppen...
Från att ha varit depp som fan igår så sitter jag just nu här å as garvar! Å vill ni veta orsaken? Jo, jag satte på iTunes å tänkte "ge mig en glad låt nu" å tryckte på shuffel (eller va det heter). Då kommer en låt som påminner mig om mina små äventyr. Vilka e rätt roliga faktiskt! Men nu får jag knäppa av den innan jag blir rödare än rödast i ansiktet + att jag börjar få ont i magen av all skratt.... Aj fy sjutton asså säger jag bara! :D
Puss & Kram
/Sara
Depp...
Jag vet inte va som har hänt, va på rätt okej humör igår men nu känns livet bara piss... Har hänt små saker som kanske kan ha lätt till det, antar jag...
I tisdags natt så dog Malins pappa. Å att se henne å hennes syster så ledsna gjorde bara sååå ont! Plus att det har fått mig å tänka på när pappa dog för han dog på samma sätt som deras pappa...
Igår så såg/nästan mötte jag en person som jag helst hade velat glömma... Det gjorde inte det hela så mycket bättre...
Sen har jag saknat å göra någe me bäbben å dum som jag e har jag inte frågat henne heller eftersom att hon verkar ha fullt upp hela tiden... :/
Sen känns det som att jag kommer förlora en av mina bästa vänner oxå... </3 vill inte säga någ mer om det för hon vet inte att jag känner så ännu...
Å som om inte allt det här va nog så hade jag en liten gråtstund efter att ha pratat me Nicolina i telefon. Har nog inte riktigt insett att hon kommer va borta i några månader till...
Det enda pisitiva me dagen e att jag fick igång gräsklipparen (efter ett raseriutbrott) en liten stund så att jag hann klippa en liten bit av gården iaf!
Nu blir det popcorn å en sorglig film!
Fortsättningen om resan till storebror!
Får väl berätta klart om min resa till storebror! :)
Vi va i Uppsala å kolla lite, speciellt i Domkyrkan. Den va sååå fin! Å jag tände ett ljus för mamma å ett ljus för pappa <3
Sen på lördagen fick Em å jag åka till Sthlm själva å lars sa att det va jag som va bossen (vilket Em inte gilla! MOHAHA!)! Hon kunde inte riktigt acceptera det först, men sen fick hon bara göra det :P även fast hon kanske inte lydde så jätte bra...
Dom där trista känslorna jag hade gick upp å ner. Blev bättre längre fram iaf! Å lite tråkigt va det faktiskt, måste jag erkänna, att säga hejdå till Lars då på söndagen... Men men, han kommer till Gotland om nån vecka så man ska nog inte klaga :P me tanke på att vi båda e lika envisa så e det nog bra om vi har pauser emellan mötena asså! Syskonkärlek asså :P
Första dagen hos storebror på fastlandet!
Japp, nu har Em å jag åkt till min ena bror/hennes pappa på fastlandet (eller snarare mitt emellan Sthlm å Uppsala)!
Jag e genom snorig å väääldigt trött! Dessutom e jag lite depp, vilket suger..! Jag tror att det har me att dom andra har lite "familjeliv" å jag känner mig inte inräknad... Me "dom andra" menar jag min bror, hans flickvän å hennes två barn + Em. Fast jag vet inte, kanske saknar jag bara mamma mer när jag ser dom va en familj... Usch! Bort dumma tankar! Bort!
Det absolut gulligaste just nu e iaf deras hund Tjejen! Hon e nån schäfer blandning å super duper söt! Dessutom e hon JÄTTE gosig! :) å det känns som att det e precis va jag behöver just nu - en jävla massa gos!
För tro det eller ej... Men jag längtar hem lite...
Aja, får hålla tummarna på att jag bara e trött å att allt känns bättre imorn! För jag har faktiskt saknat honom.. Å det e faktiskt lite mysigt å resa på egen hand me Em... :)
Hörs kanske mer imorn. Stannar här till torsdag kväll så!
21 år idag då!
Så sätter jag mig här å bloggar mitt allra första inlägg som 21-åring! Stort va?! ;)
Jag har mått grymt dåligt å e ännu inte riktigt pigg så har inte blivit så mycket bloggande för mig (jag behöver en rosa laptop asså!). Men men, dags å blogga lite iaf tycker jag! För ett tag sen så skrev jag ett inlägg om att jag inte ville fira min födelsedag å nu undrar ni säkert om jag gjorde det eller inte. Å så här e det: Jag har skjutit fram mitt firande me släkten till fredagen den 15:e maj. Orkar inte me massa folk när jag itne e så pigg + att jag ska åka till Stockholm imorn bitti å har inte packat ett skit! Men trots det så har jag inte varit ensam nä! Det börja me att Tutta kom me frukost å gratta mig å jag fick en jätte fin blomma å en vattenkokare! :D sen kom Cilla å jag fick en jätte fin hjärtformad kruka me blommor i :) å sen kom Andréa in å hämta mig å så fikade jag inne hos henne å hennes mamma. Jätte trevligt!
Va jag vet just nu e att Tutta ska komma igen me Emelie å Rasmus. Sen lite senare kommer Malin å så ska hon skjutsa mig till kyrkogården så jag får va lite me mamma å pappa på någe konstigt sätt iaf <3
Sen ska jag PACKA!!! Har resfeber så om nån bråkar me mig när jag ska packa så kommer jag bli galen kan jag ju säga! Men men, det ska väl gå det oxå? Jag e ju gammal nu. Jag klarar allt nu...?
Mamma <3
Jag saknar mamma som fan!
Visst jag saknar pappa oxå men det e någe särskilt me saknade efter mamma... Även om jag va pappas flicka så va ändå mamma min ALLRA bästa vän!
Jag saknar dig mamma...
Ville bara säga det...
<3
För mycket ibland asså...
Idag skulle jag tvätta kläder hade jag tänkt så jag sätter igång allt å går å degar lite framför tvn. MEN..!!! Jag hade glömt att lägga i en slang i badkaret så när det va dags för tvättmaskinen å tömma ut allt vatten så rann ALLT vatten ut på badrumsgolvet.... Efter lite svärande så kom jag på att det kanske va lite tur i oturen att det hände eftersom att jag har ju funderat på å tvätta badrumsgolvet! Å det här blev lite som en spark i arslet! SÅ jag satte igång å städa det å snacka om fint det blev när det va klart :D jag va skit stolt faktiskt!
Men självklart så skulle det gå åt helvete... För bara nån timme senare så kommer storebror Kjell hem å klampar rakt in i badrummet me sina leriga kängor! Liksom come on va?!?! Så finns inget annat å göra än att börja om igen... SUCK! Nån som fattar nu varför jag hatar å städa?
Födelsedagar...
17 ÅR!
Detta år blev en okej födelsedag. Det me värsta me den var att mina storebröder glömde bort mig...
18 ÅR!
Om jag fick bestämma så hade jag slutat fylla år när jag fyllde 18. Då va det en rätt perfekt födelsedag å just i den stunden kändes det som om jag inte hade några bekymmer i världen! Jag bakade min alldeles egna födelsedagstårta me Nalle Puh å jag va jätte stolt över den! Å det va mamma oxå! :)
19 ÅR!
Sen fyllde jag 19 år å firade denna födelsedag alldeles ensam, förutom mamma som sa grattis på morgonen innan hon åkte iväg på jobbresa å Marika som kom å grattade mig nån timme. Vart mina bröder var? Den ena jobbade i Stockholm å den andra orkade inte åka från Slite till Lärbro (som e ca 1 mil...).
Om det va en bra födelsedag? - Nope, inte särskilt...
20 ÅR!
Sen fyllde jag 20 år å den dagen började me att jag fick min älskade keyboard av mamma! <3
Sen åkte hon till lasarettet för att få sina cellgifter. Efter att hon kommit hem så kom folk å grattade å den blev helt okej faktiskt! Förutom en sak... Jag bad mamma att vi INTE skulle prata om hennes cancer å det lovade hon. Å hon höll sitt löfte! Men ingen av de andra som kom gjorde det... Hur mamma än försökte så fortsatte dem att prata om sjukdomen... Fast jag sa högt å tydligt när alla hörde att jag inte ville att vi skulle prata om det idag för allt jag önska mig var att ha en dag då allt inte kretsade om att mamma hade obotlig cancer i magen... Men ingen lyssnade. Ingen brydde sig.
Inte heller detta år en bra födelsedag.
21 ÅR!
Me bara 19 dagar kvar till min födelsedag så ser det redan ut att bli en skit födelsedag... Mamma e död. Min ena bror jobbar i Stockholm å kan inte komma ner. Min andra bror kommer förmodligen inte heller på min födelsedag... Det verkar inte så iaf, för när jag igår skrev ett sms till han så blev vårt sms:ande typ så här:
Jag: Hej min bröder! Tänkte bara säga att jag önskar mig en stor studsmatta eller Britney Spears nyaste parfym "Hidden fantasy" i födelsedags present.
Kjell: Då vet vi. Önska sig kan man alltid.
Jag: Jag tänkte bara säga det för när jag frågade Lars vem jag nu skulle berätta för om det va någe jag önskade mig så svarade han: "mig å Kjell".
Kjell: Okej. Vi får se.
Jag: Det va inge tvång nej. Jag blir lika glad om jag får leka lite me Ella å Line.
(Kuriosa: Ella å Line e mina brorsbarn som jag ALDRIG får träffa...)
Kjell: Jo hellre det än att köpa en födelsedags present.
Okej, då vet jag det. Det jag kommer få av Kjell i 21-års present e en lekdag me mina egna brorsbarn...
Hipp å hurra för mig......
Gode Gud, låt mig inte fira en enda födelsedag till....
Amen!
Till Min Brorsdotter
Idag vill jag faktiskt göra ett blogginlägg tillägnat min äldsta brorsdotter Emelie (tro det eller ej), trots allt som har hänt mellan oss...
Till min Em
Ingen förtjänar att få sånt där skit kastat i ansiktet, trots att du har satt dig själv i situationen... Lärare till för att hjälpa sina elever å handledare på praktikplatser ska hjälpa sina praktikanter att göra rätt. De ska verkligen inte bara ge upp om en! Utan att knappt ha försökt!
Jag kommer hjälpa till så mycket som jag kan, men du måste oxå hjälpa till... Det e dina betyg, din student å din framtid som står på spel. Sumpa inte chansen om du får den!!!
Jag ska försöka komma till dig imorn å hjälpa dig så gott jag kan. Hoppas bara på att min rygg pallar det... Men ska iaf försöka, det lovar jag!
Sov så gott skitungen å försök att inte tänka så mycket på det nu! :)
Älskar dig trots allt
Puss å Kram från faster Sara (fast du vet att du får stryk om du kallar mig det bland folk!)
Snöar det inte ute, så snöar det inne
Igår hade jag översvämning i mitt rum... Kul va? Det visade sig att i tisdags när det vasån snöstorm så har det snöat in genom ett litet, liiitet hål i taket å sen in på loftet å sen ner genom luckan i mitt tak å ner på mitt golv. Så när man öppna luckan ramla det ner snö, men la upp en massa handdukar där å sen dess så har det inte droppat ner någe vatten iaf! Men FAN va kallt det e här i rummet nu bara....! :(
Ritade den igår, hoppas du kollar in blogginlägget...
Usch äckligt, fan va vidrigt, jävligt äckligt!
Idag tog jag upp en död råtta (okej, egentligen va det en mus men för mig va det som om den va stor som ett hus!) på en spade ifrån hönshuset å kasta ut den i skogen. Det va första gången nånsin jag gjorde någe sånt! Jag e lite skrik å panik när det gäller dem djuren... Me andra ord: jag e ENORMT rädd för råttor å möss! Men jag gjorde det iaf! *STOLT!* okej, nu ska jag inte skryta för jag ringde brorsan å så fick han prata me mig medan jag gick ut i skogen me äcklet på spaden. Men fan va han mobbades för att jag skakade, stammade å stor grät! Han ba "akta så inte den hoppar på å biter dig".. Jag vet att den va död, men jag va livrädd iaf.... :(
Får försöka glömma den genom att diska, duscha å sen gå till Emma å gratta henne i efterskott! Å som vanligt, så blir det en väldigt speciell födelsedagspresent ifrån mig! ;) det du Bäbben!
Kärlek & Singel
Jag har tänkt på det här me kärlek å att hitta den rätt and so on. Jag vill inte stadga mig nu å börja planera en framtid. Utan jag vill först ha mitt egna liv, ta hand om mig själv å bara få leva liksom.
Min äldsta brorsdotter kom på förslaget att jag skulle sätta ut en annons på match.com (HJÄLP!) å jag svara blankt NEJ! Visst, det kan kanske funka å bli jätte bra! Men jag e bara 20 år å jag har tid på mig att bilda familj. Å även om jag skulle hitta nån nu - hur vet jag att det e just han som jag vill leva me tills döden skiljer oss åt?
Nä, jag vill leva loppan å bara va ung å få leka runt! Oj då, där kan nog missuppfattas lite... Så nope, jag menar inte att jag ska gå ut varje helg, supa mig full å knulla runt me massa olika killar. Det e inte riktigt min stil. Va jag menar e att jag vill kunna gå ut me vetskapen om att jag har en chans (iaf en jätte 1 %) på alla singelkillar där och veta att jag har inga förbindelser me nån annan än mig själv.
Plus att när jag blir kär så vill jag bli kär på riktigt, inte för ett halvår eller så. Jag har nog rätt svårt för å bli kär, det gör att när jag väl blir det så blir jag kär ordentligt. Å varför bli det i nån som kanske kommer såra en ett tag efter? Jag kanske bara e rädd får att bli sårad va vet jag... Men jag känner att jag har varit me om för mycket skit i mitt liv så behöver inte ännu mer!
Å jag skulle ljuga om jag sa att jag älskade det ljuva singellivet... Det gör jag inte, långt ifrån. Men jag hatar inte det heller. Jag behöver bara tid att bara få vara Sara. Jag vill inte rusa in i nått. Å visst e det bättre att va singel än att va ihop me nån bara för att just va ihop me nån?
Så för tillfället så ger mina kompisar mig den kärleken jag behöver. Katterna ger mig goset jag behöver. Å casanovan stillar mitt behov (va det betyder tänker jag inte förklara!). Jag har va jag behöver i mitt liv just nu :) det som sker, det sker så att säga!
Hittade en dikt som jag tyckte va rätt rolig:
Killar killar killar...
Va gör de annat än pillar?
De låtsas söka tröst
Men egentligen vill de bara klämma på ens bröst
De är romantiska och kommer med rosor
Men de är inte nöjda förrän de har fått av ens trosor
Det är som en ren reflex
Att de genast tänker på sex
Man blir så kär
Men tyvärr är alla lika som bär
Kommer och sårar
Och vi drunknar i tårar
Men vi återuppstår
Och ni killar våa hjärtan får
För det är faktiskt killar
Som vi på jorden gillar
Mina bröder har tydligen börjat planera inför mitt nederlag. Me andra ord: inför den dagen då jag står där å säger att jag inte har råd att behålla huset. Men det dom inte fattar det e att om jag förlorar huset, så har jag förlorat allt. Å då vägrar jag att leva en enda jävla minut till på denna jord!
Om jag inte hittar ett jobb snart så kan jag glömma körkort, internet, el å telefon. För det e va jag e beredd å offra för att få behålla huset. Så snälla, ni som läser det är, har ni tips på jobb så säg till mig! Snälla..!
<3
Jag tänkte att jag skulle kasta lite gammal kattmat som låg på en skål. Så jag tog skålen å en gaffel som jag tänkte skrapa av det me. Å vet ni va jag ser när jag börjar peta i kattmaten me gaffeln?! JO, larver!!! Ni vet sånna där som man typ bara ser i skräckfilmer å som kryper ur döda människors ögon å så? Sånna fanns i MITT hus! Många dessutom! Jag kan ärligt säga att jag kastade både skålen å gaffeln å ut me soppåsen fort som FAN!
Så jag kommer inte klara av att äta på ett bra tag! Synd bara att min mage inte fattar det....
ÄCKLAD!
Två av mammas gamla dagbarn ligger mig varmt om hjärtat. Ett syskonpar som jag umgåtts mycket me under åren. Idag vill jag göra ett litet inlägg till Eddie, hans om e lillebror av dom två.
Första gången jag höll i Eddie var han inte mer än några veckor, hans mamma skulle gå iväg me min mamma en liten sväng. Så hon lägger den lilla lilla lilla bebisen i min famn å jag stelnar till. Tänk om han skulle börja gråta? Tänk om jag skulle tappa han? Hur kunde nån va så söt? Men det gick bra å jag fortsatte så klart att hålla han i min famn även när hans mamma kom tebax in! ;P
När han blev lite äldre börja Eddie som dagbarn hos min mamma å åren gick. Va även barnvakt för han å hans storasyster ibland.
Eddie e utan tvekan den första lilla killen som jag har sett växa upp, haft stora gräl me (envis e han!) å som jag har haft mysiga lekstunder me! Att ha han sovandes på min arm efter att vi läst saga ser jag som en ära!
Så här kommer några fina bilder som ger mig gåshud längs hela kroppen, tårar i ögonen å varma härliga minnen!:
Från att ha varit depp som fan igår så sitter jag just nu här å as garvar! Å vill ni veta orsaken? Jo, jag satte på iTunes å tänkte "ge mig en glad låt nu" å tryckte på shuffel (eller va det heter). Då kommer en låt som påminner mig om mina små äventyr. Vilka e rätt roliga faktiskt! Men nu får jag knäppa av den innan jag blir rödare än rödast i ansiktet + att jag börjar få ont i magen av all skratt.... Aj fy sjutton asså säger jag bara! :D
Puss & Kram
/Sara
I tisdags natt så dog Malins pappa. Å att se henne å hennes syster så ledsna gjorde bara sååå ont! Plus att det har fått mig å tänka på när pappa dog för han dog på samma sätt som deras pappa...
Igår så såg/nästan mötte jag en person som jag helst hade velat glömma... Det gjorde inte det hela så mycket bättre...
Sen har jag saknat å göra någe me bäbben å dum som jag e har jag inte frågat henne heller eftersom att hon verkar ha fullt upp hela tiden... :/
Sen känns det som att jag kommer förlora en av mina bästa vänner oxå... </3 vill inte säga någ mer om det för hon vet inte att jag känner så ännu...
Å som om inte allt det här va nog så hade jag en liten gråtstund efter att ha pratat me Nicolina i telefon. Har nog inte riktigt insett att hon kommer va borta i några månader till...
Det enda pisitiva me dagen e att jag fick igång gräsklipparen (efter ett raseriutbrott) en liten stund så att jag hann klippa en liten bit av gården iaf!
Nu blir det popcorn å en sorglig film!
Vi va i Uppsala å kolla lite, speciellt i Domkyrkan. Den va sååå fin! Å jag tände ett ljus för mamma å ett ljus för pappa <3
Sen på lördagen fick Em å jag åka till Sthlm själva å lars sa att det va jag som va bossen (vilket Em inte gilla! MOHAHA!)! Hon kunde inte riktigt acceptera det först, men sen fick hon bara göra det :P även fast hon kanske inte lydde så jätte bra...
Dom där trista känslorna jag hade gick upp å ner. Blev bättre längre fram iaf! Å lite tråkigt va det faktiskt, måste jag erkänna, att säga hejdå till Lars då på söndagen... Men men, han kommer till Gotland om nån vecka så man ska nog inte klaga :P me tanke på att vi båda e lika envisa så e det nog bra om vi har pauser emellan mötena asså! Syskonkärlek asså :P
Japp, nu har Em å jag åkt till min ena bror/hennes pappa på fastlandet (eller snarare mitt emellan Sthlm å Uppsala)!
Jag e genom snorig å väääldigt trött! Dessutom e jag lite depp, vilket suger..! Jag tror att det har me att dom andra har lite "familjeliv" å jag känner mig inte inräknad... Me "dom andra" menar jag min bror, hans flickvän å hennes två barn + Em. Fast jag vet inte, kanske saknar jag bara mamma mer när jag ser dom va en familj... Usch! Bort dumma tankar! Bort!
Det absolut gulligaste just nu e iaf deras hund Tjejen! Hon e nån schäfer blandning å super duper söt! Dessutom e hon JÄTTE gosig! :) å det känns som att det e precis va jag behöver just nu - en jävla massa gos!
För tro det eller ej... Men jag längtar hem lite...
Aja, får hålla tummarna på att jag bara e trött å att allt känns bättre imorn! För jag har faktiskt saknat honom.. Å det e faktiskt lite mysigt å resa på egen hand me Em... :)
Hörs kanske mer imorn. Stannar här till torsdag kväll så!
Jag har mått grymt dåligt å e ännu inte riktigt pigg så har inte blivit så mycket bloggande för mig (jag behöver en rosa laptop asså!). Men men, dags å blogga lite iaf tycker jag! För ett tag sen så skrev jag ett inlägg om att jag inte ville fira min födelsedag å nu undrar ni säkert om jag gjorde det eller inte. Å så här e det: Jag har skjutit fram mitt firande me släkten till fredagen den 15:e maj. Orkar inte me massa folk när jag itne e så pigg + att jag ska åka till Stockholm imorn bitti å har inte packat ett skit! Men trots det så har jag inte varit ensam nä! Det börja me att Tutta kom me frukost å gratta mig å jag fick en jätte fin blomma å en vattenkokare! :D sen kom Cilla å jag fick en jätte fin hjärtformad kruka me blommor i :) å sen kom Andréa in å hämta mig å så fikade jag inne hos henne å hennes mamma. Jätte trevligt!
Va jag vet just nu e att Tutta ska komma igen me Emelie å Rasmus. Sen lite senare kommer Malin å så ska hon skjutsa mig till kyrkogården så jag får va lite me mamma å pappa på någe konstigt sätt iaf <3
Sen ska jag PACKA!!! Har resfeber så om nån bråkar me mig när jag ska packa så kommer jag bli galen kan jag ju säga! Men men, det ska väl gå det oxå? Jag e ju gammal nu. Jag klarar allt nu...?
Visst jag saknar pappa oxå men det e någe särskilt me saknade efter mamma... Även om jag va pappas flicka så va ändå mamma min ALLRA bästa vän!
Jag saknar dig mamma...
Ville bara säga det...
<3
Idag skulle jag tvätta kläder hade jag tänkt så jag sätter igång allt å går å degar lite framför tvn. MEN..!!! Jag hade glömt att lägga i en slang i badkaret så när det va dags för tvättmaskinen å tömma ut allt vatten så rann ALLT vatten ut på badrumsgolvet.... Efter lite svärande så kom jag på att det kanske va lite tur i oturen att det hände eftersom att jag har ju funderat på å tvätta badrumsgolvet! Å det här blev lite som en spark i arslet! SÅ jag satte igång å städa det å snacka om fint det blev när det va klart :D jag va skit stolt faktiskt!
Men självklart så skulle det gå åt helvete... För bara nån timme senare så kommer storebror Kjell hem å klampar rakt in i badrummet me sina leriga kängor! Liksom come on va?!?! Så finns inget annat å göra än att börja om igen... SUCK! Nån som fattar nu varför jag hatar å städa?
Detta år blev en okej födelsedag. Det me värsta me den var att mina storebröder glömde bort mig...
18 ÅR!
Om jag fick bestämma så hade jag slutat fylla år när jag fyllde 18. Då va det en rätt perfekt födelsedag å just i den stunden kändes det som om jag inte hade några bekymmer i världen! Jag bakade min alldeles egna födelsedagstårta me Nalle Puh å jag va jätte stolt över den! Å det va mamma oxå! :)
Sen fyllde jag 19 år å firade denna födelsedag alldeles ensam, förutom mamma som sa grattis på morgonen innan hon åkte iväg på jobbresa å Marika som kom å grattade mig nån timme. Vart mina bröder var? Den ena jobbade i Stockholm å den andra orkade inte åka från Slite till Lärbro (som e ca 1 mil...).
Om det va en bra födelsedag? - Nope, inte särskilt...
20 ÅR!
Sen fyllde jag 20 år å den dagen började me att jag fick min älskade keyboard av mamma! <3
Sen åkte hon till lasarettet för att få sina cellgifter. Efter att hon kommit hem så kom folk å grattade å den blev helt okej faktiskt! Förutom en sak... Jag bad mamma att vi INTE skulle prata om hennes cancer å det lovade hon. Å hon höll sitt löfte! Men ingen av de andra som kom gjorde det... Hur mamma än försökte så fortsatte dem att prata om sjukdomen... Fast jag sa högt å tydligt när alla hörde att jag inte ville att vi skulle prata om det idag för allt jag önska mig var att ha en dag då allt inte kretsade om att mamma hade obotlig cancer i magen... Men ingen lyssnade. Ingen brydde sig.
Inte heller detta år en bra födelsedag.
21 ÅR!
Me bara 19 dagar kvar till min födelsedag så ser det redan ut att bli en skit födelsedag... Mamma e död. Min ena bror jobbar i Stockholm å kan inte komma ner. Min andra bror kommer förmodligen inte heller på min födelsedag... Det verkar inte så iaf, för när jag igår skrev ett sms till han så blev vårt sms:ande typ så här:
Jag: Hej min bröder! Tänkte bara säga att jag önskar mig en stor studsmatta eller Britney Spears nyaste parfym "Hidden fantasy" i födelsedags present.
Kjell: Då vet vi. Önska sig kan man alltid.
Jag: Jag tänkte bara säga det för när jag frågade Lars vem jag nu skulle berätta för om det va någe jag önskade mig så svarade han: "mig å Kjell".
Kjell: Okej. Vi får se.
Jag: Det va inge tvång nej. Jag blir lika glad om jag får leka lite me Ella å Line.
(Kuriosa: Ella å Line e mina brorsbarn som jag ALDRIG får träffa...)
Kjell: Jo hellre det än att köpa en födelsedags present.
Okej, då vet jag det. Det jag kommer få av Kjell i 21-års present e en lekdag me mina egna brorsbarn...
Hipp å hurra för mig......
Gode Gud, låt mig inte fira en enda födelsedag till....
Amen!
Till min Em
Ingen förtjänar att få sånt där skit kastat i ansiktet, trots att du har satt dig själv i situationen... Lärare till för att hjälpa sina elever å handledare på praktikplatser ska hjälpa sina praktikanter att göra rätt. De ska verkligen inte bara ge upp om en! Utan att knappt ha försökt!
Jag kommer hjälpa till så mycket som jag kan, men du måste oxå hjälpa till... Det e dina betyg, din student å din framtid som står på spel. Sumpa inte chansen om du får den!!!
Jag ska försöka komma till dig imorn å hjälpa dig så gott jag kan. Hoppas bara på att min rygg pallar det... Men ska iaf försöka, det lovar jag!
Sov så gott skitungen å försök att inte tänka så mycket på det nu! :)
Älskar dig trots allt
Puss å Kram från faster Sara (fast du vet att du får stryk om du kallar mig det bland folk!)
Ritade den igår, hoppas du kollar in blogginlägget...
Får försöka glömma den genom att diska, duscha å sen gå till Emma å gratta henne i efterskott! Å som vanligt, så blir det en väldigt speciell födelsedagspresent ifrån mig! ;) det du Bäbben!
Min äldsta brorsdotter kom på förslaget att jag skulle sätta ut en annons på match.com (HJÄLP!) å jag svara blankt NEJ! Visst, det kan kanske funka å bli jätte bra! Men jag e bara 20 år å jag har tid på mig att bilda familj. Å även om jag skulle hitta nån nu - hur vet jag att det e just han som jag vill leva me tills döden skiljer oss åt?
Nä, jag vill leva loppan å bara va ung å få leka runt! Oj då, där kan nog missuppfattas lite... Så nope, jag menar inte att jag ska gå ut varje helg, supa mig full å knulla runt me massa olika killar. Det e inte riktigt min stil. Va jag menar e att jag vill kunna gå ut me vetskapen om att jag har en chans (iaf en jätte 1 %) på alla singelkillar där och veta att jag har inga förbindelser me nån annan än mig själv.
Plus att när jag blir kär så vill jag bli kär på riktigt, inte för ett halvår eller så. Jag har nog rätt svårt för å bli kär, det gör att när jag väl blir det så blir jag kär ordentligt. Å varför bli det i nån som kanske kommer såra en ett tag efter? Jag kanske bara e rädd får att bli sårad va vet jag... Men jag känner att jag har varit me om för mycket skit i mitt liv så behöver inte ännu mer!
Å jag skulle ljuga om jag sa att jag älskade det ljuva singellivet... Det gör jag inte, långt ifrån. Men jag hatar inte det heller. Jag behöver bara tid att bara få vara Sara. Jag vill inte rusa in i nått. Å visst e det bättre att va singel än att va ihop me nån bara för att just va ihop me nån?
Så för tillfället så ger mina kompisar mig den kärleken jag behöver. Katterna ger mig goset jag behöver. Å casanovan stillar mitt behov (va det betyder tänker jag inte förklara!). Jag har va jag behöver i mitt liv just nu :) det som sker, det sker så att säga!
Hittade en dikt som jag tyckte va rätt rolig:
Killar killar killar...
Va gör de annat än pillar?
De låtsas söka tröst
Men egentligen vill de bara klämma på ens bröst
De är romantiska och kommer med rosor
Men de är inte nöjda förrän de har fått av ens trosor
Det är som en ren reflex
Att de genast tänker på sex
Man blir så kär
Men tyvärr är alla lika som bär
Kommer och sårar
Och vi drunknar i tårar
Men vi återuppstår
Och ni killar våa hjärtan får
För det är faktiskt killar
Som vi på jorden gillar
